Löfte om jobb krossas av höjda skatter
7/2, 2017 kl. 00:01Löftet från regeringen var att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Men istället för jobb kommer det skattehöjningar. I budgeten försämrades brytpunkten för när man ska betala statlig inkomstskatt, vilket nu innebär att fler tvingas betala hög marginalskatt. Under mandatperioden kommer hela 150 000 fler att tvingas betala statlig inkomstskatt. Som ”grädde på moset” kommer avtrappningen av jobbskatteavdraget som gör att Sverige nu har världens högsta marginalskatt på hela 60 procent.
Under hösten kom ytterligare två utredningar med skattehöjningsförslag. En ny så kallad bankskatt som kommer att öka beskattningen av bank- och finansanställda som i slutändan kommer att belasta både hushåll och företag. Det andra förslaget gäller en kraftigt höjd beskattning av ägarledda företag, den så kallade entreprenörsskatten, som innebär en 180-graders sväng tillbaka till den hämmande synen på entreprenörskap som rådde före reformen av 3:12-reglerna 2005. Nu är det alltså tänkt att aktivt ägande återigen ska beskattas hårdare.
Tillsammans innebär allt detta en rejäl press på företagen som gör det svårt att nå jobbmålet. För det är i företagen som jobben skapas och som i sin tur genererar ökade resurser till vår gemensamma välfärd.
De höjda marginalskatterna slår hårt mot drivkraften att vidareutbilda sig och ta större ansvar. Att ha världens högsta marginalskatt höjer företagens kostnader för kompetens men är långsiktigt ännu skadligare eftersom det försämrar tillgången till kvalificerad arbetskraft.
Kraftigt höjda skatter på entreprenörskap slår mot drivkraften att skapa och utveckla nya företag. De påverkar också möjligheterna att attrahera riskkapital. Balansen mellan passivt ägande och aktivt skjuts tillbaka. För arbetsmarknaden är detta naturligtvis enormt skadligt eftersom fyra av fem nya jobb skapas i nya och växande företag.
Regeringens egen entreprenörsskapsutredning som presenterades i höstas gav en gedigen genomgång av skattevillkoren för företagande. Utredningen konstaterade att internationellt konkurrenskraftiga skattesystem och skattenivåer som kan påverka entreprenörskap är en viktig del i att skapa en dynamisk och entreprenörsinriktad miljö. Skatter är, skriver utredningen, ett viktigt instrument för att få fram fler snabbväxande företag.
Tyvärr fick inte entreprenörsskapsutredningen lov att komma med förslag på skatteområdet. Ska regeringen lyckas med sitt jobbmål måste den ta tillbaka de tillväxthinder på skatteområdet som nu presenterats och lyssna mer på sin egen entreprenörsskapsutredning.
Lotta Petterson
Regionchef Svenskt Näringsliv