Pensionärerna har rätt: det går för fort!

3/12 kl. 12:00

Plötsligt går det undan. Butik efter butik i Gävle är numera kontantfria. Något som inte passerar obemärkt förbi. Bland annat opponerar pensionärsorganisationer sig kraftfullt mot utvecklingen.

Mängden kontanter minskar successivt i hela Sverige och vi kan mycket väl vara på väg mot ett kontantfritt samhälle på sikt. Men vägen dit är inte enkel – och pensionärsorganisationerna har en hel del poänger när de säger att de går för fort. Den snabba omställningen ställer till med problem. I takt med att kontanterna minskar i omlopp monteras även infrastrukturen ned, som en gång byggts upp för att möjliggöra hantering och underlätta kontantflödet.

Effekterna av en minskad tillgång av kontanter har bland annat inneburit att bankkontor stänger och bland de som finns kvar är det allt färre som erbjuder kontantservice, vilket har lett till att de företag som fortfarande hanterar kontanter upplever detta som krångligt, kostsamt och otryggt. De främsta problemen som företagare upplever är att det är höga avgifter för att köpa och växla in kontanter, att det innebär en säkerhetsrisk för verksamheten, att bankerna inte tar emot kontanter och att det kräver mycket administration. Endast 1 av 20 företagare som accepterar kontanter som betalmedel föredrar denna form framför till exempel swish eller betalkort.

Skillnaderna mellan olika företagare är stora. Företagare i glesbygd accepterar kontanter som betalmedel i större utsträckning, hela 7 av 10 gör det. Jämfört med företagare i städerna där kring 5 av 10 företagare accepterar kontanter. En bidragande orsak till denna skillnad är sannolikt skillnader i den digitala infrastrukturen vilken är en grundförutsättning för att möjliggöra andra betalsätt än kontanter. Det kan också finnas demografiska faktorer som påverkar. Det finns också en relation mellan företagares ålder och hur de accepterar kontanter – och intressant nog är det företagare över 65 år som är minst benägna att ta emot kontanterna.

Men kontanter är nödvändiga för en del grupper i samhället, exempelvis äldre människor och nyanlända. Det är tydligt att det finns behov av att infrastrukturen och möjligheterna för företagare att hantera kontanter stärks. På samma gång behöver även den digitala infrastrukturen fortsätt utvecklas för att bredbandssatsningar och mobiltäckning ska nå ut till hela Sverige, särskilt på glesbygden.

Det finns forskare som har satt ett datum på när den sista kontantbetalningen sker i Sverige (24 mars 2023). Det återstå att se om de har rätt, personligen tror jag att de sista procenten kontantbetalningen kommer att hänga kvar längre. Trots den radikala minskningen av kontanter så behöver de fortsatt vara en del av betalkedjan och företagare behöver fortsatt hantera kontanter i sina verksamheter. Därför krävs det insatser för att förbättra själva kontanthanteringen så att den fungerar bättre än idag.

Eva Cooper

Medlem sedan 2015-11-10

Vad vill du läsa?

Publicera

Välj ditt språk

Mer läsning

Erbjudanden

Visa fler erbjudanden »

Facebook

Nyhetsbrev

Senaste nytt

Hjälp

Stäng