Svenskt Näringsliv genomför varje år en mätning av företagsklimatet i landets kommuner. I mätningen ingår en enkät bland företagare i varje kommun, som visar hur de upplever sin situation i hemkommunen. Sedan vägs även andra faktorer in innan rankingen är klar. Med några få undantag placerar sig Gävleborgs kommuner på den nedre halvan av listan. Ockelbo och Söderhamn är undantagen som hamnade på den övre halvan. Med ett bra företagsklimat upplever företagen att de har stöd av samhället, vilket gör det lättare att utvecklas.
Men hur är det med företagsklimatet på riksnivå? Där finns också hinder för företagen som inte går att påverka på kommunal nivå. Ogynnsamma skatteregler, stelbenta regler mm är några exempel där det finns en klar förbättringspotential för ett bättre företagsklimat i Sverige. Regelförenklingar är ett av företagens främsta önskemål.
Regelverket påverkar företagens arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga och kostar dessutom både tid och pengar! SCB kräver in statistikuppgifter som redan finns på t ex Skatteverket (omsättning, resultat mm). Många företagare tvingas anlita ekonomikonsulter för att kunna svara på SCB:s enkäter. En företagare i Gävle uppger att deras kostnader för statistikuppgifterna varierar men ligger sällan under 50 000 per år! De är dessutom klassificerade i en bransch som de egentligen inte hör till, vilket gör att statistiken blir helt fel! Men det går inte att ändra klassificeringen eftersom företagets verksamhet inte stämmer in på någon av klasserna!
När Alliansen gick till val för fyra år sedan lovade man att minska regelkrånglet med 25 % när de kom till makten. Hur blev det? Lars Beckman är regionchef för Svenskt Näringsliv i Gävleborg och har erfarenhet av vilken negativ effekt regelverken kan ha.
- När det gäller insamling av uppgifter så är det min bestämda uppfattning att ett företag ska bara behöva lämna en uppgift en gång, och sedan får myndigheterna faktiskt ta reda på informationen hos sig själva eller hos andra myndigheter , säger Lars Beckman. Företagen i Sverige måste få ägna sig åt affärer och inte åt att rapportera in statistik .
- Tyvärr är det inte bara själva reglerna och lagarna som skapar problem, det händer ofta att tjänstemän med myndighetsansvar tolkar reglerna olika, fortsätter Lars Beckman.
När flera krögare gick samman om ett öltält på Havsfestivalen förra året krävde Gävle kommuns alkoholhandläggare en ansökan av varje krögare och varje ansökan kostar flera tusen. I andra kommuner räcker det med en gemensam ansökan!
Det kan också vara svårt att få klara besked om vad som gäller i tillståndsärenden när ansvaret ligger på olika myndigheter. Beskeden kan vara både motsägelsefulla och t o m felaktiga.
Från årsskiftet har vi fått en lag som skall minska konkurrerande verksamhet från det offentliga. I Gävleborg utreds för närvarande några fall hos Konkurrensverket. Det är mycket sannolikt att man just tittar på Landstingets företagshälsovård som agerar utanför Landstingets verksamhetsområde och som kan bryta mot både den nya lagstiftningen men även mot kommunallagen.
- Genom mitt arbete ser jag hur regelverk och stelbent byråkrati hindrar företagens utveckling, säger Lars Beckman. En av anledningarna till att jag kandiderar till riksdagen är för att få möjlighet att driva på de här frågorna och samtidigt kunna bidra med mina erfarenheter.
Näringslivets Regelnämnd (http://www.nnr.se <http://www.nnr.se/) föreslår följande åtgärder för att i framtiden komma fram till så låga regelkostnader som möjligt:
1. I samband med diskussion om nya regler, välj det alternativ som medför lägst kostnader för berörda företag.
2. Utvärdera i efterhand vilka effekter olika regler haft.
3. Inkludera forskarvärlden i större utsträckning gällande studier om effekter av olika regler och hur de påverkar företag och samhälle.
4. Bredda den systematiska diskussionen om regler.
5. Anlita extern expertis för att genomföra kvalificerade konsekvensanalyser.
- Det har i alla fall blivit stopp på ökningen av företagens regelkostnader och i vissa fall till och med en liten minskning, säger Jens Hedström, VD på Näringslivets Regelnämnd. Förhoppningsvis kommer det också en plan för framtiden med krafttag för hur regelminskningen skall gå till på för företagen viktiga områden som skatter, miljö och arbetsmarknad.
- Det här arbetet bör också omfatta lokala regelverk från kommuner, Länsstyrelse etc., fortsätter Jens Hedström.
Alliansens regelförenklingsarbete omfattar totalt över 940 förenklingsåtgärder. Drygt 460 av det totala antalet åtgärder har hunnit genomföras under 2007 och 2008. Av de återstående drygt 480 kan vissa genomföras på kort sikt, medan andra måste analyseras vidare. (Kristdemokraterna Fakta, april 2010).
Man kan bara hoppas att förenklingen av regelverken tar fart och att företagsklimatet i Sverige förbättras så att det matchar ”vår tids hjältar”. Trots dessa motigheter sjuder det av företagsverksamhet runt om i landet. Men vi behöver bättre ”mylla” så att de hundra största företagen får sällskap av företag som är yngre än 40 år!
Att vara företagare handlar om att förverkliga drömmar och se sina idéer förverkligade, en livsstil. Det borde vara lättare att bli rik på hårt arbete istället för på spel. I Gävleborg spelar vi mest i landet men ligger mycket lågt på andelen företagare - det vore bättre om det var tvärtom !

Fakta om regler i Sverige
Företagens totala regelkostnader
Företagens totala regelkostnader består av:
– Administrativa kostnader till följd av krav på att upprätta,
sammanställa, lagra eller skicka in information
till myndigheter eller tredje part.
– Materiella kostnader till följd av krav som medför
att företagen måste göra investeringar i anläggningar
eller personal, anpassa produkter eller kostnader för
att genomföra åtgärder som exempelvis rehabilitering
eller åtgärder kopplade till arbetsmiljö.
– Finansiella kostnader till följd av krav på att betala
skatter och avgifter.
Administrativa regelkostnader
Företagens kostnader för att administrera det statliga
regelverket uppgick år 2008 till 96 miljarder enligt
Tillväxtverkets mätningar, vilket är en minskning med
ca 4 procent jämfört med föregående år.
År 2005 krävde 90 myndigheter in 94 miljoner
blanketter från företagen.
Källa: Tillväxtverket 2009 och NNR 2006