Vad händer i Gävle – stadsarkitekten berättar

Efter frukosten hälsade Ralph Brodin, ordförande i Brynäs Företagarförening, alla välkomna. Ralph berättade att Företagarna och Gävles Företagarföreningar har julfest på Stora Vall Den 8 december.
- Nästa frukostmöte hålls den 31 januari och inbjudan kommer i god tid, sa Ralph Brodin.
Lotta Lindh, arkitekt och affärsutvecklare, berättade om Tyréns konsultverksamhet. På kontoret i Gävle arbetar 55 personer med miljöfrågor, projektering av järnvägar, vägar, arkitektur, landskap, kulturbyggnader och samhällsplanering. Tyréns har
– Tyréns drivs av en stiftelse och vi sysslar också med forskning, berättade Lotta Lindh.
Tyréns har 17 kontor i Sverige samt i Köpenhamn och London.

Vad händer i Gävle?
Helena Tallius Myhrman berättade om sin bakgrund som arkitekt med eget företag men också som slottsarkitekt och som ledamot i Konstakademin.
– Men jag började fundera på att prova något nytt och sökte tjänsten som stadsarkitekt i Sandviken, berättade Helena Tallius Myhrman. Det är en spännande kommun där Ralf Erskine har haft stor betydelse.
När Gävle kommun utannonserade tjänsten som stadsarkitekt efter 20 år utan sådan sökte och fick Helena jobbet.
– Gävle är en intressant stad som växer och utvecklas, sa Helena Tallius Myhrman. Det handlar både om områden som omvandlas och som förtätas.
Kungsbäcksområdet fortsätter att utvecklas och där är Svenska Studenthus på gång att bygga bostäder även på det som en gång i tiden var Hälsinge Regementes (I14) fruktade hinderbana. Det blir ett prefabricerat trähusbygge med varierande material och kulörer på fasader.
– Det är klart med både detaljplan och för två av etapperna även med byggnadslov, sa Helena Tallius Myhrman.
Mycket av det som är planerat att byggas i Kungsbäck ligger på mark över kommunens
sötvattentäkt, vilket gör att marken bland annat inte kan belastas för mycket. Att bygga med trästomme är ett bra sätt att klara av det kravet.

På Norra Brynäs, det vill säga området mellan Brynäsgatan och Gavleån, är det flera områden där man arbetar med en fördjupad översiktsplan för att bygga bostäder som Godisfabriken också ”Philipssontomten” (Skeppsbyggaren) samt senare Baggarevarvet, kvarteret Fogden och andra områden där det idag är verksamheter av olika slag. Tanken är att det ska kunna bli en blandning av verksamheter och bostäder.
Området kring Gasklockorna kan det bli kompletterande byggnader för olika kulturaktiviteter som musik- och dansskola. Vid Brynässkolan planeras också för idrottshall och dagis.
– Gävle växer och har goda förutsättningar i de här relativt centrala områdena, sa Helena Tallius Myhrman. Det är nära centrum, järnvägsstationen och havet och vi vill att det ska bli en variation av olika ägandeformer och hyresrätter.
Gatustrukturen på Brynäs kommer att återställas på Godisfabriken genom att de tvärgator, som lades igen när industrierna i området byggdes, kommer att öppnas upp igen.
Den första byggnationen i kvarteret Skeppsbyggaren kommer att bli delen närmast Södra Skeppsbron i hörnet Brodingatan och Styrmansgatan.
Även området kring Duvbacken kan komma att bli bostäder, men då måste förmodligen reningsverket flyttas.
Trafiksituationen behöver också ses över för att skapa bättre flöden och bland annat kan det behövas någon bro över Gavleån vid evenemangsområdet.
I och med att godsbangården flyttas från Näringen ger det också möjligheter att i framtiden bygga centrumnära bostäder där med närhet till City och Centralstationen.
Trafikverket har också planer att förbättra kapaciteten för järnvägstrafiken med ytterligare två spår förbi centralstationen på västra sidan av Hamntorget.
En arkitekturpolicy håller på att tas fram för att höja den arkitektoniska kvalitén på det som byggs nytt eller förändras i Gävle. Arkitekturpolicy Gävle ska ge en förståelse för arkitekturens betydelse för en positiv samhällsutveckling. Genom Arkitekturpolicyn kan man skapa en gemensam plattform för alla aktörer, för hur man med arkitektonisk kvalitet utformar den framtida byggda och anlagda miljön.
- Att skapa och gestalta framtiden är en gemensam uppgift för politiker, medborgare, kommun, näringsliv, bransch- och intresseorganisationer för ingen annan gör det åt oss, sa Helena Tallius Myhrman.
Men det är också viktigt att vi förstår varför vi behöver arkitektur och en stadsarkitekt, en funktion som Gävle saknat i nästan 20 år!
- Stadsarkitekt är en nyckelfunktion i kommunens utveckling i fråga om planering och byggande av en god livsmiljö för alla, sa Helena Tallius Myhrman. Och det behövs yrkeskunskap och erfarenhet samt en förmåga att kunna ha överblick och kunna fungera som uttolkare av stadens behov av fysisk form.
Stadsarkitektens arbetsuppgifter är såväl strategiska som operativa och proaktiva
– Ny forskning visar att vi behöver höja både den arkitektoniska och tekniska kvalitén i bostadsbyggandet, sa Helena Tallius Myhrman. På 90-talet sänktes kvalitén och det har inneburit stora kostnader för både bostadsrättsföreningar och andra fastighetsägare när man har tvingats bygga om fasader med oprövad och tvivelaktig konstruktion redan efter 10-15 år.
Men det finns många andra saker som behöver finnas med i arbetet med arkitekturen enligt Helena Tallius Myhrman: grön och hållbar stadsbyggnad för att kunna hantera klimatförändringarna.
Ett citat från Winston Churchill beskriver vad det handlar om: ”Vi formar våra byggnader, därefter formar våra byggnader oss”.
Det ska bli spännande att få uppleva det nya Gävle som håller på att växa fram!

Text & foto: Torbjörn Edlund
Bilder: Gävle kommun, Perofastigheter AB och SKOOG ARKITEKTER AB